Välj program

Nyheter


15:e feb 2017 - Skövde

”Kødder du med meg?”

Att den norska tv-serien Skam har gjort avtryck i Sverige märks bland annat på skolor, där många elever börjat använda norska ord och fraser. Plusgymnasiet i Skövde är inget undantag, och när fyra andraårselever ville lära sig mer om det norska språket, och hur det hänger ihop med övriga nordiska språk, tog de saken i egna händer.

De bjöd in Mette Isaksen till skolan, som en del i deras arbete med de nordiska språken i kursen Svenska 2. Mette Isaksen är norsk mästare i amerikansk fotboll och reste från Oslo för att träffa eleverna Malin Berndtsson, Lisa Alt, Emilia Ahlberg och Julia Sahlin.

Under besöket på skolan passade de på att räta ut en del språkliga frågetecken, och reda ut vanliga missförstånd.

– Som lärare är det roligt att se elevernas driv, nyfikenhet och initiativförmåga. Jag vill också passa på att tacka Mette Isaksen för att hon tar sig tid att möta eleverna och diskutera deras frågeställningar, säger försteläraren Louise Samuelsson som bland annat undervisar i svenska på Plusgymnasiet i Skövde.

Nynorsk och bokmål

Eleverna undrar bland annat ifall skillnaderna mellan nynorsk och bokmål är tydliga i Norge.
– Bokmål är det skriftspråk som liknar danskan mest. Nynorskan är ett skriftspråk som är uppbyggt av ord från norska dialekter och det kan vara svårare att förstå. Ordförrådet och uttalet skiljer sig också en del från bokmål som är det som är mest dominant, berättar Mette Isaksen.

Eleverna menar att de har märkt det när de har tittat på Skam.

– Att karaktären Eva pratar nynorsk hör man på uttalet, hon har exempelvis skorrande ”r” och ett mer dialektalt ordförråd. De flesta andra i serien pratar bokmål som är lättare att förstå, säger Malin Berndtsson.

Lisa Alt berättar att hon har hört att norskan och svenskan har en del ”falska vänner”, alltså ord som har olika betydelse på de olika språken. Ett sådant exempel är ordet ”rolig” som betyder kul på svenska och lugn på norska. Eleverna ber Mette Isaksen slå hål på några felaktiga uppfattningar som många svenskar har när det gäller en del norska ord.

– Ja, det skojas ju lite om orden. Banan heter inte guleböj och helikopter heter inte snurreburk. Däremot är det sant att grodyngel heter rumpetroll och att morot heter gulerot.

”Kan tänka oss att jobba i Norge”

Samtalet kommer även in på andra ämnen än språk, som fritidsintressen, jobb, norska löner och om eleverna äter skollunch i Norge. Mette Isaksen bekräftar att lönerna i Norge är högre men att det även gäller kostnaderna. När det gäller skollunch är det vanligast att eleverna tar med en smörgås.

Emilia Ahlberg tycker att det roligaste med mötet var att få en tydligare inblick i hur det är i Norge.

– Det känns lite lättare med språket nu och vi kan tänka oss att jobba i Norge, nu när vi förstår språket mycket bättre. Det är inte lika svårt, eller vanskeligt, som det heter på norska.

Nästa steg i elevernas jakt på mer kunskap om och förståelse för de nordiska språken är att intervjua en tjej från Köpenhamn. Eleverna är lite nervösa inför intervjun.

– Vi ska försöka att inte prata engelska, så vi förbereder oss genom att lyssna på det danska uttalet, säger de och skrattar.

16:e dec 2016 - Örebro

Här är Musikhjälpen en del av undervisningen

På Plusgymnasiet i Örebro har man engagerat hela skolan i årets insamling till Musikhjälpen. Musikhjälpens studio flyttar till en ny stad varje år, och i år står den på Stortorget i Örebro. Både placeringen och årets tema ”alla barn i krig har rätt att gå i skolan” har gjort att engagemanget på skolan är stort.

Ida Lundstedt är handelslärare på Plusgymnasiet i Örebro och är den som driver skolans projekt med insamlingen.

– Vi har involverat hela skolan i Musikhjälpen och nästan alla klasser har tagit sig an olika uppgifter för att samla in pengar. Just i år känns det extra roligt att engagera sig, dels för att Musikhjälpen sänds på hemmaplan här i Örebro, dels för att eleverna kan relatera till temat berättar hon.

På Plusgymnasiet i Örebro finns, förutom olika inriktningar på bland annat samhällsvetenskapsprogrammet och handelsprogrammet, även språkintroduktionsprogrammet.

– Våra elever på språkintroduktionsprogrammet känner lite extra för årets tema eftersom många av dem kommer från konfliktområden. Det gör också att det känns extra bra att skolan är engagerad, säger Ida Lundstedt.

Flera olika sätt att bidra

Eleverna bidrar till insamlingen på olika sätt, baserat på vilken inriktning de läser.

– Eleverna på tränings- och ledarskapsprogrammet arrangerar träningspass där de bjudit in allmänheten att vara med och träna för 20 kr per person. Stylist- och frisöreleverna har en drop in-mottagning i gallerian Vågen där kunderna bland annat kan få en färganalys, bli sminkade och få håruppsättningar. Alla intäkter går direkt till Musikhjälpen, berättar Ida Lundstedt.

Eleverna på handelsprogrammet samlar in pengar på ett annat sätt. De har delats in i grupper, och varje grupp har fått 20 kronor i startkapital som de fått i uppgift att förvalta så väl som möjligt.

– Det har varit roligt att se kreativiteten hos eleverna. Vissa av grupperna har köpt in billigare saker som de sålt vidare, andra har gjort bakverk eller köpt pepparkakor som de säljer på torget för att på så sätt få in pengar, säger Ida Lundstedt.

Samhällsprogrammets klasser på skolan är ute på stan och samlar in pengar. Både traditionella insamlingsbössor och en digital motsvarighet används.

– Att alla som vill kan bidra med pengar via den digitala bössan passar bra för dem som inte har kontanter på sig men ändå vill vara en del av insamlingen, säger hon.

Bra träning inför yrkeslivet

– Nu när vi är halvvägs igenom projektet har vi gjort en kort utvärdering och eleverna är verkligen nöjda. Som lärare tycker jag också att det är bra eftersom att arbetet med insamlingen är en del av den vanliga undervisningen. Vi har utformat arbetet så att det täcker in många bedömningskriterier och därför kan vi genomföra det på lektionstid, berättar Ida Lundstedt.

Eleverna på de olika yrkesutbildningarna får under projektets gång möjlighet att öva på de färdigheter som krävs inom respektive yrkesbana.

– Till exempel får frisör- och stylisteleverna öva på både kundbemötande och sina respektive hantverk, och eleverna på tränings- och ledarskapsprogrammet får öva just på ledarskap, berättar hon.

– Att arbetet är så förankrat i de olika utbildningarna bidrar nog till att våra elever är engagerade till 100 procent. På måndag kommer handelsprogrammet att göra en uppföljning av projektet där vi kan se hur resultatet blev, men hittills har det varit succé.

 

Vill du stödja Plusgymnasiet i Örebro kan du lämna ett bidrag i deras digitala bössa
http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/plusgymnasiet-orebro

11:e nov 2016 - Skövde

Louise – framtidens skolledare

I veckan uppmärksammade Skövde Nyheter vår lärare på Plusgymnasiet i Skövde, Louise Samuelsson, som antagits till Academedias tuffa ledarutbildning.

11:e nov 2016 - Uddevalla

Elever förvandlade äldreboende till skönhetssalong

Nio elever från Plusgymnasiet i Uddevalla förvandlade det lokala äldreboendet Rosenhäll till en skönhetssalong för en dag. Stylisteleverna gav de boende manikyr och mötet mellan generationerna gav energi och glädje.

– Det var kul att få komma ut och träffa dem som bor på äldreboendet, det märktes att de blev glada av vårt besök. De pratade mycket om att det kändes lyxigt och kul att vi kom och gav dem manikyr, säger Ebba Andersson Dalung som läser andra året på stylistprogrammet på Plusgymnasiet i Uddevalla.
Det var Nathalie Abrahamsson, lärare på skolan, som kom i kontakt med äldreboendet.
– En som jobbar där frågade om vi kunde tänka oss att komma dit och göra naglarna fina på de äldre som bor där. Det var en kul idé som vi nappade på direkt, säger hon.
– Eleverna lär sig väldigt mycket på den här typen av uppdrag. Jag fick se en ny sida av eleverna, vilket var fantastiskt kul. Det är såklart annorlunda i jämförelse med skolmiljön, nu fick eleverna skapa god kundkontakt och prova på sitt yrke på allvar. De fick också ta emot en enorm uppskattning och glädje, berättar Nathalie Abrahamsson.
Inblick i yrket
Ebba Andersson Dalung håller med om att det ger mycket att göra den här typen av besök.
– Vi lär oss mer om person- och kundkontakt och får en inblick i hur det är sen när man arbetar i yrket. De boende frågade mycket om produkterna så vi pratade mycket om dem, jag berättade vad jag gjorde hela tiden, steg för steg. De tyckte att det var intressant, säger hon.
Elina Borén, som även hon läser andra året på stylistprogrammet, tycker också att det var roligt att förvandla Rosenhälls äldreboende till en skönhetssalong för en dag.
– Det var kul att göra manikyr på människor som man inte har träffat förut, innan har vi mest gjort det på personer vi känner, och det är inte riktigt samma sak. Jag kan absolut tänka mig att göra något liknande igen, det är ett jättebra sätt att utvecklas på, säger hon.
Eftersom besöket var så uppskattat, av båda generationerna, kommer det att göras fler gånger.
– Det här var första gången vi var på ett äldreboende, men med tanke på hur lyckat det blev så har vi nu inlett ett samarbete där vi kommer att besöka Rosenhäll i alla fall två gånger per läsår, säger hon.

17:e okt 2016 - Stockholm

Fokuserat kvalitetsarbete har lyft Plusgymnasiet i Stockholm

Skolinspektionen avslutade nyligen en prioriterad tillsyn av Plusgymnasiet i Stockholm, och skolan får grönt ljus på samtliga sju granskade områden. Att inte få en enda anmärkning är ovanligt vid prioriterade tillsyner, som är både mer omfattande och mer djupgående än bastillsyner.

– Det känns väldigt bra och vi jublade när beskedet kom. Vi har jobbat stenhårt för detta och det är självklart ett gott betyg när Skolinspektionen inte har något alls att anmärka på, trots en rejäl genomborrning av verksamheten, säger skolans rektor Krister Tegnestrand.

Hot om vite 2014

I mars 2014 utfärdade Skolinspektionen ett vitesföreläggande (hot om vite) mot Plusgymnasiet i Stockholm. Bristerna gällde bland annat det systematiska kvalitetsarbetet samt arbetet med särskilt stöd och extra anpassningar. Vid den tidpunkten hade Krister Tegnestrand varit rektor på skolan i ett år och redan hunnit genomföra många förbättringsåtgärder, men några återstod. På sommaren 2014 flyttade skolan från Liljeholmen till Stadshagen och mer ändamålsenliga lokaler.

I oktober samma år meddelade Skolinspektionen att Plusgymnasiet hade vidtagit nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med de brister som fanns. Hotet om vite drogs tillbaka.

– Det var naturligtvis en skön känsla, men det var egentligen bara startskottet för den resa vi fortfarande är inne på. Tiden därefter jobbade vi intensivt med att ta fram strukturer och processer som tidigare saknats. Att besluta om vad man ska göra är rätt enkelt, det svåra är att faktiskt implementera det i organisationen, berättar Krister Tegnestrand.

Tydliga strukturer

Idag finns det tydliga strukturer i verksamheten. Dessa handlar exempelvis om hur skolans medarbetare kommunicerar med elever kring deras kunskapsutveckling, hur man steg för steg agerar när en elev har svårigheter att nå målen samt ramar för hur en lektion ska se ut.

– Tålamod, envishet och tydlighet har varit, och är fortfarande, nyckelord. Att ha alla medarbetare med sig är helt avgörande för att kunna skapa förändring och nå resultat. Under den här resan har det varit en del medarbetare som har sökt sig vidare till andra skolor och det är ju alltid tråkigt, men samtidigt har tydliga krav och nya arbetssätt varit nödvändigt för att utvecklas, säger Krister Tegnestrand.

Det hårda arbetet har gett resultat, både när det gäller det totala elevantalet på skolan och deras resultat.

– Vi har gått från 350 till 420 elever. Vi har också drastiskt minskat antalet F-betyg som delas ut, från 45 procent 2013 till 12 procent 2016. Det beror på vårt systematiska kvalitetsarbete, idag snappar vi upp de elever som riskerar att halka efter. Vi har även en helt annan studiero på skolan idag och vi har stärkt vår elevhälsa, berättar han.

– Vi har också skapat en lärstudio dit elever kan gå varje dag om de behöver extra stöd, för att komma ikapp med något de har missat eller bara få lite extra studietid. I lärstudion finns en speciallärare som stöttar eleverna.

Fortsatt fokus på utveckling

Trots att Skolinspektionen idag ger skolan grönt ljus på alla områden fortsätter arbetet med att stärka kvaliteten.

– Vi är inte färdiga på långa vägar. Men nu har vi fått klartecken från Skolinspektionen att våra strukturer och processer hållet måttet, nu gäller det att fortsätta jobba med dessa och skapa en verksamhet som är stabil över tid, säger Krister Tegnestrand.

På Plusgymnasiet i Stockholm finns idag hantverksprogrammet med inriktning stylist och frisör, estetprogrammet med inriktning musiker och musikproducent, samhällsprogrammet, ekonomiprogrammet, barn- och fritidsprogrammet med inriktning träning och ledarskap samt språkintroduktion.

– De elever som söker sig till vår skola har oftast inte de högsta betygspoängen med sig från grundskolan. Det är en elevgrupp med många utmaningar, vilket ställer krav på oss. Vi som är här måste också tycka om att jobba i en mångkulturell skola. När vi låg i Liljeholmen pendlade många elever från Stockholms södra förorter, idag har vi många elever som bor norrut längs den blå tunnelbanelinjen, berättar Krister Tegnestrand.

Från en skola i kris till en, enligt Skolinspektionen, väl fungerande verksamhet på två år. Plusgymnasiets kvalitetsresa visar att förändringar är möjliga om man jobbar på rätt sätt och med rätt saker.

– Återigen, tålamod, envishet och tydlighet är nyckelorden. Vi är inte en skola som saknar problem och utmaningar, men skillnaden idag mot tidigare är att vi nu vet hur vi ska jobba för att möta utmaningarna. Vi har strukturerna och vi har verktygen, nu handlar det om att fortsätta på den inslagna vägen, säger Krister Tegnestrand.