Välj program

Nyheter


11:e nov 2016 - Skövde

Louise – framtidens skolledare

I veckan uppmärksammade Skövde Nyheter vår lärare på Plusgymnasiet i Skövde, Louise Samuelsson, som antagits till Academedias tuffa ledarutbildning.

11:e nov 2016 - Uddevalla

Elever förvandlade äldreboende till skönhetssalong

Nio elever från Plusgymnasiet i Uddevalla förvandlade det lokala äldreboendet Rosenhäll till en skönhetssalong för en dag. Stylisteleverna gav de boende manikyr och mötet mellan generationerna gav energi och glädje.

– Det var kul att få komma ut och träffa dem som bor på äldreboendet, det märktes att de blev glada av vårt besök. De pratade mycket om att det kändes lyxigt och kul att vi kom och gav dem manikyr, säger Ebba Andersson Dalung som läser andra året på stylistprogrammet på Plusgymnasiet i Uddevalla.
Det var Nathalie Abrahamsson, lärare på skolan, som kom i kontakt med äldreboendet.
– En som jobbar där frågade om vi kunde tänka oss att komma dit och göra naglarna fina på de äldre som bor där. Det var en kul idé som vi nappade på direkt, säger hon.
– Eleverna lär sig väldigt mycket på den här typen av uppdrag. Jag fick se en ny sida av eleverna, vilket var fantastiskt kul. Det är såklart annorlunda i jämförelse med skolmiljön, nu fick eleverna skapa god kundkontakt och prova på sitt yrke på allvar. De fick också ta emot en enorm uppskattning och glädje, berättar Nathalie Abrahamsson.
Inblick i yrket
Ebba Andersson Dalung håller med om att det ger mycket att göra den här typen av besök.
– Vi lär oss mer om person- och kundkontakt och får en inblick i hur det är sen när man arbetar i yrket. De boende frågade mycket om produkterna så vi pratade mycket om dem, jag berättade vad jag gjorde hela tiden, steg för steg. De tyckte att det var intressant, säger hon.
Elina Borén, som även hon läser andra året på stylistprogrammet, tycker också att det var roligt att förvandla Rosenhälls äldreboende till en skönhetssalong för en dag.
– Det var kul att göra manikyr på människor som man inte har träffat förut, innan har vi mest gjort det på personer vi känner, och det är inte riktigt samma sak. Jag kan absolut tänka mig att göra något liknande igen, det är ett jättebra sätt att utvecklas på, säger hon.
Eftersom besöket var så uppskattat, av båda generationerna, kommer det att göras fler gånger.
– Det här var första gången vi var på ett äldreboende, men med tanke på hur lyckat det blev så har vi nu inlett ett samarbete där vi kommer att besöka Rosenhäll i alla fall två gånger per läsår, säger hon.

17:e okt 2016 - Stockholm

Fokuserat kvalitetsarbete har lyft Plusgymnasiet i Stockholm

Skolinspektionen avslutade nyligen en prioriterad tillsyn av Plusgymnasiet i Stockholm, och skolan får grönt ljus på samtliga sju granskade områden. Att inte få en enda anmärkning är ovanligt vid prioriterade tillsyner, som är både mer omfattande och mer djupgående än bastillsyner.

– Det känns väldigt bra och vi jublade när beskedet kom. Vi har jobbat stenhårt för detta och det är självklart ett gott betyg när Skolinspektionen inte har något alls att anmärka på, trots en rejäl genomborrning av verksamheten, säger skolans rektor Krister Tegnestrand.

Hot om vite 2014

I mars 2014 utfärdade Skolinspektionen ett vitesföreläggande (hot om vite) mot Plusgymnasiet i Stockholm. Bristerna gällde bland annat det systematiska kvalitetsarbetet samt arbetet med särskilt stöd och extra anpassningar. Vid den tidpunkten hade Krister Tegnestrand varit rektor på skolan i ett år och redan hunnit genomföra många förbättringsåtgärder, men några återstod. På sommaren 2014 flyttade skolan från Liljeholmen till Stadshagen och mer ändamålsenliga lokaler.

I oktober samma år meddelade Skolinspektionen att Plusgymnasiet hade vidtagit nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med de brister som fanns. Hotet om vite drogs tillbaka.

– Det var naturligtvis en skön känsla, men det var egentligen bara startskottet för den resa vi fortfarande är inne på. Tiden därefter jobbade vi intensivt med att ta fram strukturer och processer som tidigare saknats. Att besluta om vad man ska göra är rätt enkelt, det svåra är att faktiskt implementera det i organisationen, berättar Krister Tegnestrand.

Tydliga strukturer

Idag finns det tydliga strukturer i verksamheten. Dessa handlar exempelvis om hur skolans medarbetare kommunicerar med elever kring deras kunskapsutveckling, hur man steg för steg agerar när en elev har svårigheter att nå målen samt ramar för hur en lektion ska se ut.

– Tålamod, envishet och tydlighet har varit, och är fortfarande, nyckelord. Att ha alla medarbetare med sig är helt avgörande för att kunna skapa förändring och nå resultat. Under den här resan har det varit en del medarbetare som har sökt sig vidare till andra skolor och det är ju alltid tråkigt, men samtidigt har tydliga krav och nya arbetssätt varit nödvändigt för att utvecklas, säger Krister Tegnestrand.

Det hårda arbetet har gett resultat, både när det gäller det totala elevantalet på skolan och deras resultat.

– Vi har gått från 350 till 420 elever. Vi har också drastiskt minskat antalet F-betyg som delas ut, från 45 procent 2013 till 12 procent 2016. Det beror på vårt systematiska kvalitetsarbete, idag snappar vi upp de elever som riskerar att halka efter. Vi har även en helt annan studiero på skolan idag och vi har stärkt vår elevhälsa, berättar han.

– Vi har också skapat en lärstudio dit elever kan gå varje dag om de behöver extra stöd, för att komma ikapp med något de har missat eller bara få lite extra studietid. I lärstudion finns en speciallärare som stöttar eleverna.

Fortsatt fokus på utveckling

Trots att Skolinspektionen idag ger skolan grönt ljus på alla områden fortsätter arbetet med att stärka kvaliteten.

– Vi är inte färdiga på långa vägar. Men nu har vi fått klartecken från Skolinspektionen att våra strukturer och processer hållet måttet, nu gäller det att fortsätta jobba med dessa och skapa en verksamhet som är stabil över tid, säger Krister Tegnestrand.

På Plusgymnasiet i Stockholm finns idag hantverksprogrammet med inriktning stylist och frisör, estetprogrammet med inriktning musiker och musikproducent, samhällsprogrammet, ekonomiprogrammet, barn- och fritidsprogrammet med inriktning träning och ledarskap samt språkintroduktion.

– De elever som söker sig till vår skola har oftast inte de högsta betygspoängen med sig från grundskolan. Det är en elevgrupp med många utmaningar, vilket ställer krav på oss. Vi som är här måste också tycka om att jobba i en mångkulturell skola. När vi låg i Liljeholmen pendlade många elever från Stockholms södra förorter, idag har vi många elever som bor norrut längs den blå tunnelbanelinjen, berättar Krister Tegnestrand.

Från en skola i kris till en, enligt Skolinspektionen, väl fungerande verksamhet på två år. Plusgymnasiets kvalitetsresa visar att förändringar är möjliga om man jobbar på rätt sätt och med rätt saker.

– Återigen, tålamod, envishet och tydlighet är nyckelorden. Vi är inte en skola som saknar problem och utmaningar, men skillnaden idag mot tidigare är att vi nu vet hur vi ska jobba för att möta utmaningarna. Vi har strukturerna och vi har verktygen, nu handlar det om att fortsätta på den inslagna vägen, säger Krister Tegnestrand.

12:e okt 2016 - Örebro

”Vi lärare har Sveriges viktigaste jobb”

När Ida Lundstedt tog studenten sa hon att hon aldrig skulle bli lärare. Nu är hon inne på sitt femte läsår som lärare i försäljning och marknadsföring på handels- och administrationsprogrammet på Plusgymnasiet i Örebro. Idag tycker Ida att hon har Sveriges viktigaste jobb.

– Om man vill jobba med människor och deras utveckling så är skolan den bästa arbetsplatsen som finns. Man behöver lägga ner mycket tid och energi som lärare, men det man får tillbaka är tusen gånger mer värt, säger hon.

– Och vi måste bli bättre på att prata om allt som är bra i svensk skola istället för att enbart fokusera på det negativa.

Jobbar framgångsrikt med UF

Att Ida Lundstedt till slut ändå hamnade på andra sidan katedern var lite av en slump, men idag ångrar hon inte en sekund att hon valde läraryrket. Ett av hennes signum är att hon jobbar framgångsrikt och aktivt med Ung Företagsamhet (UF) som också är en del av de kurser hon undervisar i.

– Jag brinner för företagsamhet och entreprenörskap. Och för eleverna blir UF något som är på riktigt där de tvingas lära sig att våga chansa och göra fel. Jag ger dem grunderna och fungerar som en handledare, sen får eleverna ta ett stort eget ansvar för sin process. Det är häftigt att se hur de växer när man tror på dem, inte minst som människor, säger Ida Lundstedt.

I klassrummet lägger hon mycket krut på att bygga relationer till eleverna och skapa ett ömsesidigt förtroende.

– Om man inte har en bra relation och om man inte ger varandra respekt så spelar det ingen roll vad jag står och säger eller gör på lektionerna. Det är en grundförutsättning för att lyckas med undervisningen. Både mentorskapet och klassrumsledarskapet är viktigt, säger hon.

Flexibel och lyhörd

Alla dagar har olika förutsättningar och som lärare behöver man planera sina lektioner, men samtidigt vara tillräckligt flexibel för att göra förändringar under lektionens gång, menar Ida Lundstedt.

– Jag vet vilka elever jag kommer att möta på en lektion men jag vet inte vilket humör de är på. Där måste jag vara lyhörd som lärare. Om det är glad och uppsluppen stämning kanske det inte är läge för mig att hålla en lång monolog, då kanske det är bättre att vi utnyttjar stämningen till att jobba med kreativa övningar.

– Och ibland är det tvärtom, då behöver jag göra något för att få igång klassen. Då har jag lite olika fysiska lekar som vi kör en kort stund i början av lektionen för att få upp adrenalinet. Helt enkelt för att jag lättare ska kunna nå fram med min undervisning, säger hon.

Kreativitet är en viktig ingrediens när man jobbar med UF. Hela konceptet handlar om att elever ska utveckla en idé till en färdig produkt eller tjänst. Att träna kreativitet är därför viktigt, berättar Ida Lundstedt.

– Den första månaden i årskurs 2, då vi framför allt jobbat med UF, handlar i stor utsträckning om att komma på idéer. Det finns olika metoder för detta och jag använder en hel del material och verktyg som jag fått på UF-konferenser. Ett exempel kan vara att man ska spåna efter nya användningsområden för befintliga produkter, vad kan man göra med en tegelsten mer än att bygga hus? Att säga ”nej, det är ingen bra idé” finns inte i klassen. Allt har potential. Självklart har vissa lättare än andra att komma på idéer, då är det en fördel att jobba i grupp där eleverna kan hjälpa varandra, säger hon.

Viktigt med förebilder

I klassrummet försöker Ida Lundstedt att vara en förebild för sina elever, på samma sätt som hon själv har en tydlig lärarförebild från sin gymnasietid.

– Jag hade en lärare som var en otroligt jordnära människa. Han såg varje elev och tog verkligen tillvara på tiden tillsammans med oss. Om klassen kom in på ett sidospår som ruckade på hans planering så lät han diskussionen fortsätta om den var viktig. Han undervisade inte i mina favoritämnen, men hans lektioner var ändå de jag tyckte bäst om. Vi träffas än idag, eftersom han jobbar på grannskolan, berättar Ida Lundstedt.

– När vi ses säger han alltid ”jag trodde aldrig att du skulle bli lärare”. Det trodde ju inte jag heller där och då, men att jag står här idag är mycket hans förtjänst. Jag hoppas kunna vara en liknande förebild för mina elever.

 

Det här är den tredje artikeln i Artikeln #iKlassrummet som du kan läsa mer om på Academedias sida.

7:e juli 2016 - Malmö

In i verkligheten på Samhällsvetenskapsprogrammet

Inom Samhällsprogrammet på Plusgymnasiet i Malmö letar lärare hela tiden efter nya vägar till en engagerande undervisning. Därför genomsyras inriktningarna Samhällsvetenskap och Beteendevetenskap av ett praktiskt lärande där eleverna ofta lämnar klassrummets fyra väggar för att känna på verkligheten runtomkring dem.

— Även fast det är ett teoretiskt program så försöker vi väva in de praktiska inslagen så ofta vi kan, just för att eleverna ska få så stor variation som möjligt i sitt lärande, säger Nina Andersson, lärare på Samhälsvetenskapsprogrammet.

Hennes kollega Andreas Klaar berättar att det inte minst visade sig under hösten då många människor på flykt kom till Malmö. Det fick eleverna att själva engagera sig i en insamling och lärare kunde samtidigt koppla det till undervisningen.

— En av samhällsklasserna startade en insamling på eget initiativ. De åkte runt i stan och var på Malmö central och delade ut mat och förnödenheter. Samtidigt jobbade vi med temat ”På flykt” inom undervisningen, säger Andreas som är lärare i bland annat samhällskunskap och historia.

— Vi hade även en debatt i aulan med en representant från varje parti som sitter i kommunfullmäktige om situationen och vad som behövde göras. Det var väldigt uppskattat bland eleverna, fortsätter Andreas.

På samhällsinriktningen jobbar de med ämnesöverskridande samarbeten. Bland annat när de två kurserna internationella relationer och samhälle slogs ihop för treorna jobbade eleverna med att analysera hur staden Malmö är uppbyggd.

— För att det ska bli så intresseväckande som möjligt så tittade vi bland annat på mänskliga rättigheter i olika aktuella konflikter i världen men de har också undersökt staden Malmö och tittat på stadsplanering och segregation, säger Anna.

För beteendevetarna är det ett annat fokus. De fördjupar sig istället i kurser som sociologi, kriminologi och kommunikation.

— Inom kriminologin kan de använda teorier till sitt gymnasiearbete i trean för att förklara ett samhällsproblem, berättar Anna.

Samhällsprogrammet har också ett samarbete med Lunds universitet som yttrar sig i studiebesök och föreläsningar så eleverna får se vad de kan göra i framtiden.

— Det är viktigt att rikta kontakt mot högskola och universitet. Sanimir Resic som är docent i europastudier i Lund har varit här och föreläst och vi har även varit på studiebesök hos honom, berättar Anna.