Välj program

Nyheter


21:e nov 2014 - Falun - Gävle - Göteborg - Huvudkontor - Jönköping - Kalmar - Karlstad - Kristianstad - Malmö - Norrköping - Örebro - Skövde - Stockholm - Sundsvall - Uddevalla

Stylist – en utbildning med möjligheter till många olika jobb

Fakta om Stylistprogrammet*
Totalt är 92 % av eleverna som slutfört sin utbildning som vi har följt upp i sysselsättning jämfört med 76 % i rikssnitt**.
83 % av eleverna som slutfört sin utbildning har idag jobb
9 % av eleverna har valt att gå vidare till högre studier

Fredrik Ericsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– Alla som går stylistprogrammet lär inte blir berömda makeupartister eller nagelskulptörer, men det är en utbildning som leder till ett brett spektrum av jobbmöjligheter – och detta inom växande framtidsbranscher.

Det säger Fredrik Ericsson, kvalitetsansvarig på Plusgymnasiet.

Med den nya gymnasiereformen som startade 2011 tillkom under Hantverksprogrammet en yrkesutgång mot hår- och makeupstylist. En utbildning som blivit något ifrågasatt. Plusgymnasiet som är störst i Sverige på stylistutbildningen, tycker att det är dags att korrigera den skeva bilden.

– Stylistutbildningen får många unga tjejer som kanske annars inte fullföljt en gymnasieutbildning att ta en gymnasieexamen, säger Fredrik Ericsson.

Kan fortsätta studera

– Det ger dem även en chans till vidare studier om de väljer till vissa kurser. Det är kanske inte vad de tänkt från början men under studietiden kan de ha tänkt om och vill satsa på någonting helt annat. Då har de behörighet till högre studier.

Men framförallt resulterar utbildningen i möjligheter till jobb. Det är lätt att fastna i en glamorös fantasibild av vad en stylistutbildning ska leda fram till.

– I själva verket kommer de flesta inte att arbeta med de mest spektakulära delarna av stylistjobbet. Men det finns så många andra öppningar. Det är ju bara att titta på vad det är vi lägger pengar på i dagens läge. Skönhet är en hur stor och växande marknad som helst!

 

 

 

 

Många jobbmöjligheter

Fredrik Ericsson räknar upp olika möjligheter:

– En stor sektor vi har upptäckt är att klädbutiker vill ha stylistutbildad personal. Den merförsäljning som en person med ett säkert öga för stil kan ge är guld värt.

– Marknaden för skönhetspreparat växer explosionsartat och här behövs det säljare som på ett professionellt sätt kan visa vad produkterna går för. Hårvårdsprodukter likadant.

– Och ta bröllopsindustrin som har blivit så stor. Människor lägger många tusentals kronor på att göra sig vackra inför ett bröllop och tar gärna ett proffs till hjälp.

– Jag är inte alls säker på att en hantverksutbildning som till exempel silversmed ger lika breda möjligheter till jobb, men den får inte samma kritik, tillägger Fredrik Ericsson lite provokativt.

Tidigare dyrt att bli stylist

Man ska heller inte glömma att liknande utbildningar har erbjudits länge, men då av privata aktörer som har tagit rundligt betalt för sina kurser. Tack vare gymnasieskolans hantverksprogram kan vem som helst få tillgång till kunskaper som tidigare var förbehållet dem som kunde betala hundratusentals kronor.

Men visst har gymnasieskolans stylistutbildning barnsjukdomar. En av dem är att det bara finns yrkeslärare inom den del som behandlar håruppsättningar. När det gäller många andra delmoment finns det duktiga yrkesmänniskor, men utan pedagogisk utbildning.

Fler blir behöriga

– Än så länge har vi därför en generell dispens från kravet på lärarbehörighet på det här programmet, när det gäller hantverkslärarna, säger Fredrik Ericsson. Men vi utbildar hela tiden våra egna lärare i pedagogik och många går en kompletterande utbildning till yrkeslärare på lärarhögskolan. Så den bristen kommer att försvinna med tiden.

Ett annat bekymmer är att det är svårt att få fram en branschstandard för utbildningen. Vad kräver egentligen de olika delarna av branschen att en examinerad stylist ska kunna?

– Här kan vi bara konstatera att branscherna själva inte är riktigt klara över det än. Men vi för hela tiden tiden samtal med olika branscher så det pågår ett arbete med att styra upp den frågan.

21:e nov 2014 - Huvudkontor - Kristianstad

Så ordnar Morgan bästa praktikplatserna

Alla vet att konkurrensen om praktikplatser hos företagen är mördande. Därför har Plusgymnasiet i Kristianstad anställt en pedagog som jobbar mer än halvtid med att placera skolans elever på rätt praktikplats.

Alla vet att konkurrensen om praktikplatser hos företagen är mördande. Därför har Plusgymnasiet i Kristianstad anställt en pedagog som jobbar mer än halvtid med att placera skolans elever på rätt praktikplats.

–  Det är ett arbete som verkligen ger resultat, säger APL-samordnaren Morgan Jacobsson, som har byggt upp ett fungerande nätverk bland stadens företagare.

Gymnasiets yrkesprogram har arbetsplatsförlagt lärande, APL, en dag i veckan från och med andra årskursen på just Plusgymnasiet i Kristianstad. I vanliga fall brukar det falla på karaktärsämnesläraren att hitta praktikplatser åt sina elever. Handelsläraren skaffar praktik åt sina handelselever och stylistläraren placerar sina elever i salonger och i ateljéer.

– Men som karaktärsämneslärare har de ju redan fullt upp med undervisning och elevsamtal hela dagarna, så det är nästan omänskligt att begära att de också ska lägga ner kraft på att skaffa fram praktikplatser i den hårda konkurrens som råder, säger Morgan Jacobsson.

Praktikplats med kvalitet

Morgan har arbetat med praktikplatser i fem år och därmed hunnit bygga upp ett välfungerande kontaktnät bland företagarna i Kristianstad. Ett arbete som aldrig får stå stilla.

–       Att upprätthålla goda kontakter med företagen är jätteviktigt och det har jag tid med när jag kan arbeta mer än halva arbetstiden med APL-samordningen, säger han.

–       Det gör att vi inte bara får praktikplatser, vi får också praktikplatser med engagerade handledare och hög kvalitet. Vi skriver också ett utbildningskontrakt mellan skolan och arbetsgivaren.

Arbetet med APL-platsen börjar egentligen året innan eleven ska ut på praktik.

– Jag har ställt som krav att jag ska undervisa eleverna i samhällskunskap, som är mitt egentliga huvudämne, i första årskursen. Jag måste ju lära känna dem för att förstå vilken praktikplats och vilken handledare som kommer att vara bäst för dem.

Förebereder väl

Samhällskunskapsämnet passar perfekt för den noggranna praktikförberedelse som Morgan Jacobsson har med sina elever i slutet av första läsåret.

– Det allra första eleverna måste fundera över är vilket liv de ser framför sig och hur de ska nå dit. Vad vill jag jobba, var vill jag bo och hur kan jag nå dit?

Här får ungdomarna bland annat lära sig att beräkna sina levnadsomkostnader med hjälp av Konsumentverkets riktlinjer och de får en första lektion i konsten att söka ett banklån.

– Gymnasieungdomar idag måste påbörja sitt inträde i vuxenlivet genom att förstå att saker inte kommer att serveras dem, påpekar Morgan Jacobsson.

Måste erövra jobbet

När denna insikt har sjunkit in går klassen in i de mer praktiska förberedelserna för att skaffa ett jobb. Eller i detta skede en praktikplats.

– Vi lär oss att ett jobb inte är något man ”får”, utan något man erövrar. Vi lär oss hur man söker ett jobb, hur man skriver en cv och ett personligt brev och vi dramatiserar en anställningsintervju.

Därefter intervjuar Morgan Jacobsson samtliga elever.

– Jag tar reda på var de bor, hur de kan ta sig till arbetsplatsen, vad de vill få ut av sin praktik och så vidare.

Sedan börjar matchningsarbetet.

Lyckad matchning

– När vi lyckas med det matchningsarbetet – och det gör vi ofta eftersom vi tar det på så stort allvar – så är jag övertygad om att vi bidrar till att bekämpa arbetslösheten. När en elev fungerar på en arbetsplats får ju eleven arbetslivserfarenhet och goda referenser.

Plusgymnasiet har till exempel haft 32 handelsettor ute under vårterminen och ingen har avbrutit sin praktik eller bytt arbetsplats.

– Och två av dem har redan börjat hoppa in och jobba i butiken på helgerna! Det är då vi känner att vi är på så rätt väg.

Skulle det ändå uppstå en fnurra mellan eleven och arbetsplatsen går Morgan in och har ett samtal med båda parter. Ibland leder det till en lösning av problemet och fortsatt praktik på samma ställe, andra gånger kan det leda till en förflyttning.

– Det viktiga är att praktiken blir så bra som möjligt och att eleven inte lämnas i sticket av oss, för då blir den första kontakten med arbetslivet dålig och det är det värsta som kan  hända.

Stärkta av det goda resultatet i Kristianstad kommer Plusgymnasiet till höstterminen att införa en APL-ansvarig på varje skola.

21:e nov 2014 - Falun - Gävle - Göteborg - Huvudkontor - Jönköping - Kalmar - Karlstad - Kristianstad - Malmö - Norrköping - Örebro - Skövde - Stockholm - Sundsvall - Uddevalla

Vad hände efter Stylistprogrammet – två elever berättar

De tog studenten 2012 – 65 förväntansfulla ungdomar på Plusgymnasiets stylistprogram i Norrköping. Men vad gör de idag? Vi har fått tag på 23 av dem och frågat. De flesta har jobb. Ett antal jobbar i butik – en har exakt det jobb hon utbildades till, stylist.

Norrköping Stylist Vad hände sedan

Cecilia Olsson är stylist på webbshopen på Vingåker Factory Outlet. Som sådan är hon ansvarig för fotostudion, där hon stylar och fotograferar de produktbilder och inspirationsbilder som behövs till siten, samt bilder som går direkt till tryck för marknadsföring.  Hon har också jobbat som personal shopper, och hjälpt kunder att hitta rätt klädstil.

– Vi hade en tävling där förstapriset var en dag med en personal shopper, alltså med mig, det var jätteroligt och utvecklande att få göra en sådan sak, säger hon.

Hon använder dagligen sådant hon lärde sig under utbildningen. Det viktigaste för Cecilia Olsson är dock inte de teoretiska kunskaper hon fick med sig. Utan att få utveckla sina praktiska grundkunskaper.

Kreativitet lönar sig

– Man får vara väldigt kreativ under utbildningen och det har lärt mig att alltid våga vara kreativ, självförtroendet ökade och det är viktigt i ett yrke som riktar sig mot människors klädstil, eftersom att det påverkar mycket människors självbild i dagens samhälle. Sedan är det naturligtvis också viktigt att kunna sådant som smink och hår, vi lärde oss många små detaljer på skolan som tillsammans är viktiga.

Flera av Cecilia Olssons klasskamrater gick vidare till högskolestudier. De är på väg, eller har blivit, lärare, socionom och jurist. Här finns också en undersköterska, några arbetar på restaurang, flera i butik.

Ida Gillström är assisterande butikschef på Vero Moda i köpcentrumet Linden i Norrköping.

– Jag och butikschefen ska tillsammans se till att butiken går bra. Jag använder varje dag kunskaper som jag fick i skolan, mycket av det var inte så väldigt roligt att hålla på med då, men är väldigt bra att kunna idag, säger Ida Gillström.

Som exempel nämner hon den teori de läste om olika klädskärningar och kroppstyper. När en kund provar kläder och vill framhäva, eller dölja, en viss kroppsdel, vet Ida Gilström precis hur det ska göras.

Praktiken viktig

– Det är väldigt bra att ha den kunskapen, det underlättar mitt jobb mycket. Jag är också ansvarig för väggarna i butiken, för att bygga upp dem snyggt är den färglära vi läste väldigt bra.

Både Cecilia Olsson och Ida Gillström har fått jobb tack vare den praktik de gjorde genom skolan, Ida Gillström praktiserade i en annan Vero Moda-butik, och Cecilia Olsson på webbshopen. Praktikplatser är en av de viktigaste, och svåraste, uppgifterna för en skola idag.

–       Vi jobbar väldigt hårt med att skaffa bra praktikplatser åt våra elever. Samtidigt är det svårt, konkurrensen är hård. Och vi måste ibland acceptera praktikplatser som inte ger hela den bredd vi vill ha, säger Ylva Eriksson på Plusgymnasiet.

Många som går ut stylistprogrammet söker sig efteråt till olika klädaffärer.

– En praktikplats i en klädbutik är naturligtvis roligare än i en livsmedelsbutik om man går stylistprogrammet, det är självklart. Samtidigt får man även i en livsmedelsbutik lära sig hur en affär fungerar. Hur sköts kassaarbete? Lagerhållning? Logistik? Hur lägger man scheman? Hur exponerar man varor och hur ser flödet i butiken ut?

Om du gick på Plusgymnasiet i Norrköping och tog studenten 2012 får du gärna höra av dig – vi har tyvärr inte lyckats få tag på er alla. Maila i så fall ylva.eriksson@plusgymnasiet.se.