Nyheter


29:e dec 2014 - Privat: Falun - Gävle - Göteborg - Huvudkontor - Jönköping - Kalmar - Privat: Karlstad - Kristianstad - Malmö - Norrköping - Örebro - Skövde - Stockholm - Sundsvall - Uddevalla

PlusPlay möter eleverna i deras digitala värld

– Den dagen då alla skolor inom Plusgymnasiet och AcadeMedia lägger ut sitt material på PlusPlay, den dagen kan vi mycket väl bli bäst i världen på det här!

Det säger Markus Karlsson vid Plusgymnasiet i Örebro som har skapat webportalen PlusPlay.

PlusPlay har varit igång sedan början av 2014 och har redan samlat mer än hundra inlägg i form av föreläsningar, genomgångar, elevarbeten och instruktioner.

– Den moderna skolan bygger på att göra undervisningen tillgänglig för eleverna, konstaterar Markus Karlsson, lärare på handels- och mediaprogrammen.

– Vi kan inte stanna i klassrummet med vår undervisning, utan ska möta eleverna där de finns.

Digital träffpunkt

Och eleverna finns i den digitala världen.

– De bor ju i sin mobil och det ska vi givetvis utnyttja! På köpet får vi en bank av undervisningsmaterial som kan användas många gånger om.

Tanken bakom webbplattformen är att Plusgymnasiet kan erbjuda sina elever möjligheten att när som helst komma åt ett material som normalt sett brukar presenteras i ett klassrum och bara för de närvarande.

Får genomgång i förväg

– I USA har man i flera år jobbat med så kallat flipped classroom, berättar Markus Karlsson.

– Det innebär att eleverna i förväg får tillgång till en genomgång som läraren annars hade ägnat kanske tjugo minuters lektionstid åt att dra.

Nu har eleverna redan hört och sett genomgången när de kommer till skolan och lektionen kan användas till fördjupning och diskussion.

– Den interaktion som uteblir när eleven ser genomgången i datorn eller mobilen tar vi ju mångfalt igen när vi väl möts där i klassrummet. Då slipper halva tiden gå åt till katederundervisning och vi kan ta allting ett steg längre med en gång, säger Markus Karlsson.

Eleverna vill lära sig

Den som inte har inhämtat genomgången i förväg får istället ta på sig hörlurar och använda lektionstid åt att komma ikapp.

– Men det händer inte så ofta, säger Markus Karlsson.

– Min erfarenhet är för det första att eleverna är här på Plusgymnasiet för att faktiskt lära sig någonting, och för det andra så är denna inlärningsform något som tilltalar eleverna. De kan plocka upp mobilen och öppna PlusPlay-appen när de vill och lyssna på ett avsnitt.

Ännu större nytta har man av filmerna i efterhand.

Kan gå tillbaka

– På det här sättet kan en elev gå tillbaka till min genomgång och repetera hur många gånger som helst. Jag jobbar till exempel mycket med instruktioner i Photoshop och där kan eleverna steg för steg följa vad jag gör på skärmen. Gång på gång om det behövs.

Markus Karlsson har redan sett exempel på den återhämtningsmöjlighet som PlusPlay ger.

– Den som har missat en lektion eller två, eller har halkat efter av andra skäl, behöver inte tappa sugen och ge upp. Det finns alla chanser att komma ikapp med hjälp av materialet på PlusPlay. Särskilt om jag som pedagog använder mig av den formativa bedömningen och talar om för eleven vilka avsnitt hen behöver hämta in.

Läggs ut för alla

Att pedagoger världen över har börjat använda sig av You Tube-filmer och andra digitala källor i sin undervisning är inget nytt.

– Men att man genomför det på ett så systematiskt och samlat sätt som vi gör i och med PlusPlay, det har jag inte sett någon annanstans, slår Markus Karlsson fast.

– Vi lägger också ut hela vårt material helt öppet så att vem som helst kan gå in och se vilken kvalitet våra pedagoger håller. På så sätt blir sajten även ett marknadsföringsinstrument för Plusgymnasiet. Och ett instrument för föräldrar att använda sig av om de pluggar ihop med sina barn.

”Blir bättre pedagoger”

Och slutligen är Markus Karlsson övertygad om att han och hans kolleger blir bättre pedagoger på kuppen.

– Visst är det lite läskigt i början att spela in sig själv och se på resultatet, för det avslöjar ju de eventuella brister man har framför klassen. Men just därför är det ju så utvecklande!

Själv upptäckte Markus att han pratade alldeles för fort och att han travade fram och tillbaka på ett enerverande sätt när han började komma upp i varv under en genomgång.

Kan bli världsbäst!

– Nu har jag fått lära mig att slipa bort de egenheterna så att eleverna får en bättre chans att ta in vad jag säger. Och så kan jag numera glutta in i mina kollegers undervisning utan att ens gå in deras klassrum. ”Aha, hon löser saken på det viset, det ska jag också pröva!”, kan resultatet av en sådan glimt bli.

Markus Karlsson åker gärna runt till Plusgymnasier på andra platser i landet och propagerar för PlusPlay.

– Så nu väntar jag bara på att bidragen ska fortsätta rasa in på sajten. Sedan vidgar vi gärna cirkeln och inlemmar hela AcadeMedia i plattformen. Då blir vi världsbäst!

29:e dec 2014 - Privat: Falun - Gävle - Göteborg - Huvudkontor - Jönköping - Kalmar - Privat: Karlstad - Kristianstad - Malmö - Norrköping - Örebro - Skövde - Stockholm - Sundsvall - Uddevalla

Digital kursbok ger elever extra stöd

Patricia Törnros, stylistpedagog på Plusgymnasiet i Varberg, har utvecklat en helt egen digital kursbok. Kursboken är full med undervisningsmaterial som eleverna när som helst kan ta del av och den är framtagen med ett tydligt elevperspektiv.

 

För Patricia är det självklart att använda IT för att förbättra undervisningen.
– Vi måste vara där eleverna är och de spenderar ju mycket tid med sina datorer, iPads och mobiler. Givetvis ska vi utnyttja det och utvecklas tillsammans med eleverna. Det gäller att inte vara rädd för förändring utan snarare se det som något som driver oss framåt och gör oss bättre, säger hon.
Skapad från grunden

Idén till den digitala kursboken fick Patricia när några elever berättade att de glömt en del av grunderna i den första kursen på hantverksprogrammet, hår-och makeupstylist. Eftersom att ämnet är relativt nytt finns det inga färdiga kursböcker.

Falun Patricia

– Jag tyckte att det var dags, så jag började filma mina lektioner och genomgångar för att skapa material till kursboken. Jag använder också alla Power Point-presentationer jag haft. Den digitala kursboken är nu 59 sidor lång och innehåller alla grunder från den första kursen, berättar Patricia.

Kursboken är skapad i programmet iBook Author och öppnas i appen iBook där eleverna kan bläddra mellan de filmer, bilder och texter som Patricia lagt in. Och responsen från eleverna har varit god, även om kursboken inte funnits tillgänglig så länge.

– Jag har märkt skillnad på tvåorna som blivit mer självständiga när de kan använda kursboken för att gå tillbaka och läsa på om saker de glömt eller känner sig osäkra på. Till jul kan vi se hur ettornas resultat påverkats, även om det givetvis är svårt att svara på hur stor del som är kursbokens förtjänst, säger hon.
Förenklar för eleverna

Sandra Källberg läser till stylist i årskurs 1, hon är en av eleverna som ser flera fördelar med Patricias digitala kursbok.

– Jag tycker att kursboken är jättebra. I början sökte jag information på internet om vissa saker vi gick igenom på lektionerna, men jag hittade inga bra förklaringar. När vi fick kursboken blev det mycket enklare eftersom den är anpassad efter våra lektioner.

Och när man är sjuk är kursboken ett bra stöd.
– Även om jag helst är på lektionerna så händer det ju att man är borta ibland, då är det bra att kursboken finns. Man behöver inte känna att man missar massa saker. Jag gillar mixen av filmer, bilder och text, den är enkel att förstå, säger Sandra.

Kursboken är fortfarande under prövning och tanken är att eleverna ska få utvärdera den utförligt.
– Känslan är att eleverna känner sig säkrare och tryggare med den här kursboken och jag ser fram emot ett utveckla den ytterligare tillsammans med eleverna. Det är ju trots allt eleverna som ska förstå sig på kursboken, så deras perspektiv är allra viktigast, säger Patricia.

29:e dec 2014 - Privat: Falun - Gävle - Göteborg - Huvudkontor - Jönköping - Kalmar - Privat: Karlstad - Kristianstad - Malmö - Norrköping - Örebro - Skövde - Stockholm - Sundsvall - Uddevalla

Nya förstelärare på Plusgymnasiet

Plusgymnasiet har utsett nya förstelärare runt om i Sverige, som via sin yrkesskicklighet skall hjälpa till att förbättra elevernas resultat.

Förstelärarens uppdrag är omfattande och syftar till att utveckla undervisningen och förbättra elevernas resultat. En av de viktigaste uppgifterna för försteläraren i Plusgymnasiet är att ha en roll som coach för andra lärare. Forskning visar att det som har störst betydelse för elevernas resultat är just lärarens förmåga att skapa en undervisning som är målinriktad och där eleverna får kontinuerlig framåtsyftande återkoppling samt förmågan att som ledare i klassrummet skapa studiero och goda relationer. Det som gynnar denna förmåga mest är att som lärare få feedback på den undervisning man bedriver. Därför gör våra förstelärare lektionsbesök hos kollegor och ger dem feedback som bidrar till deras utveckling. En förstelärare skall kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, och i samband med detta tillämpa en mångfald av metoder och arbetssätt, i syfte att förbättra elevernas studieresultat. En förutsättning för detta är att läraren är intresserad av att utveckla sin egen professionalism.

– Våra förstelärare har tagit sig an uppdraget med stor entusiasm och vi ser fram emot att följa det fortsatta utvecklingsarbetet, som vi är övertygad om kommer att hjälpa våra elever att förbättra sina resultat, säger Peter Heddelin, verksamhetschef på Plusgymnasiet.

Förstelärare:
Plusgymnasiet Gävle, Åsa Nordgren Öberg
Plusgymnasiet Göteborg, Joel Frisk
Plusgymnasiet Jönköping, Robert Dahlström, Ida Höglund
Plusgymnasiet Kristianstad, Pernilla Jönsson, Patrik Karlsson, Tarja Stark & Anse Eldh
Plusgymnasiet Malmö, Nina Andersson
Plusgymnasiet Norrköping, Jonas lövdahl & Roger Johansson
Plusgymnasiet Skövde, Louise Samuelsson, Torbjörn Karlsson
Plusgymnasiet Stockholm, Linn Johansson, Wiveca Bragning
Plusgymnasiet Örebro, Victoria Svensson & Markus Karlsson

För mer information kontakta: Peter Heddelin, verksamhetschef, 070-779 86 86 peter.heddelin@plusgymnasiet.se

29:e dec 2014 - Privat: Falun - Gävle - Göteborg - Huvudkontor - Jönköping - Kalmar - Privat: Karlstad - Kristianstad - Malmö - Norrköping - Örebro - Skövde - Stockholm - Sundsvall - Uddevalla

Patricia bygger laganda genom stylistevent

– Om inte alla mina elever ville bli stylister när de går ut skulle jag tycka att jag hade misslyckats. Att några ändå till sist väljer andra yrken är en annan sak. Men då har jag i alla fall gjort mitt för att gymnasietiden har känts rolig och lärorik.
Det säger Patricia Törnros, stylistlärare vid Plusgymnasiet i Varberg.

Patricia Törnros kommer från elitidrottsvärlden.

– Jag spelade innermittfältare i Sundsvalls DFF, div I, och hade jag inte blivit tvungen att operera korsbanden i båda knän hade jag förmodligen varit proffs i dag. I stället gick jag efter gymnasiet flera privat betalda utbildningar inom stylistyrket och det ångrar jag inte. Nu har jag drömjobbet!

Samtidigt går Patricia Törnros en nittiopoängsutbildning till yrkeslärare vid lärarhögskolan i Linköping, så att hon får både de yrkesmässiga och pedagogiska kunskaper som behövs för att bli en bra lärare.

Spelfördelare och lagbyggare

Som innermittfältare är hon en given spelfördelare och lagbyggare och hon trivs med Plusgymnasiets koncept att arbeta med projekt och event.

– Det är nästan omöjligt att inte bygga laganda när eleverna jobbar gemensamt mot ett mål, som till exempel stylist-SM. Och lagandan gör så mycket för glädjen och inlärningen i skolan. Samtidigt får man förstås inte glömma att se varje individ för sig.

– Att vi jobbar så konkret med verkliga projekt är också ett fantastiskt bra pedagogiskt verktyg där många både kärnämnen och karaktärsämnen kommer in, säger Patricia Törnros och tar som exempel när stylisteleverna förbereder sig för att söka praktikplatser för sitt arbetsplatsförlagda lärande, APL.

Tränar på många ämnen

– När de skriver sina CV tränar de att formulera sig på svenska. Sedan brukar de få göra intervjuer med varandra på engelska. Innan de tar ett foto till CV:t fotostylar de varandra, och slutligen får de lära sig hantera en digital kamera, vilket också ingår i det de ska kunna innan de slutar här.

– I och med att de vet att allt det här jobbet på allvar kan avgöra var de kan få en APL-plats, så sporras de att verkligen göra det korrekt. Det är en väldigt bra drivkraft. Vi vet ju att en praktikplats i sin tur kan bli första ingången till en anställning.

Patricia Törnroos tycker att hon skulle ha misslyckats om inte alla fortfarande gärna skulle vilja jobba inom det breda spektrum av arbetsuppgifter som stylistutbildningen leder fram till när de går ur gymnasiet.

En grund att stå på

– Sedan vet vi ju att en del söker sig till helt andra branscher så småningom, det händer i alla gymnasieprogram och kan ju ha att göra med att man under gymnasieåren inte har hunnit bestämma sig för hur ens framtida bana ska se ut. Men då hoppas jag ändå att jag har givit eleverna en rolig och lärorik gymnasiegång och en grund att stå på inför vidare studier.

Och även om inte alla som gått ut stylistprogrammet lär bli berömda makeupartister eller nagelskulptörer, så finns det många andra öppningar för en utbildad stylist, till exempel smakrådgivande försäljare i klädbutik, försäljare av skönhets- eller hårvårdspreparat eller smakråd till bröllopspar – allihop branscher som växer kraftigt.

Läs mer om detta i artikeln Stylist – en utbildning med många möjligheter till jobb.

21:e nov 2014 - Privat: Falun - Gävle - Göteborg - Huvudkontor - Jönköping - Kalmar - Privat: Karlstad - Kristianstad - Malmö - Norrköping - Örebro - Skövde - Stockholm - Sundsvall - Uddevalla

Stylist – en utbildning med möjligheter till många olika jobb

Fakta om Stylistprogrammet*
Totalt är 92 % av eleverna som slutfört sin utbildning som vi har följt upp i sysselsättning jämfört med 76 % i rikssnitt**.
83 % av eleverna som slutfört sin utbildning har idag jobb
9 % av eleverna har valt att gå vidare till högre studier

Fredrik Ericsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– Alla som går stylistprogrammet lär inte blir berömda makeupartister eller nagelskulptörer, men det är en utbildning som leder till ett brett spektrum av jobbmöjligheter – och detta inom växande framtidsbranscher.

Det säger Fredrik Ericsson, kvalitetsansvarig på Plusgymnasiet.

Med den nya gymnasiereformen som startade 2011 tillkom under Hantverksprogrammet en yrkesutgång mot hår- och makeupstylist. En utbildning som blivit något ifrågasatt. Plusgymnasiet som är störst i Sverige på stylistutbildningen, tycker att det är dags att korrigera den skeva bilden.

– Stylistutbildningen får många unga tjejer som kanske annars inte fullföljt en gymnasieutbildning att ta en gymnasieexamen, säger Fredrik Ericsson.

Kan fortsätta studera

– Det ger dem även en chans till vidare studier om de väljer till vissa kurser. Det är kanske inte vad de tänkt från början men under studietiden kan de ha tänkt om och vill satsa på någonting helt annat. Då har de behörighet till högre studier.

Men framförallt resulterar utbildningen i möjligheter till jobb. Det är lätt att fastna i en glamorös fantasibild av vad en stylistutbildning ska leda fram till.

– I själva verket kommer de flesta inte att arbeta med de mest spektakulära delarna av stylistjobbet. Men det finns så många andra öppningar. Det är ju bara att titta på vad det är vi lägger pengar på i dagens läge. Skönhet är en hur stor och växande marknad som helst!

 

 

 

 

Många jobbmöjligheter

Fredrik Ericsson räknar upp olika möjligheter:

– En stor sektor vi har upptäckt är att klädbutiker vill ha stylistutbildad personal. Den merförsäljning som en person med ett säkert öga för stil kan ge är guld värt.

– Marknaden för skönhetspreparat växer explosionsartat och här behövs det säljare som på ett professionellt sätt kan visa vad produkterna går för. Hårvårdsprodukter likadant.

– Och ta bröllopsindustrin som har blivit så stor. Människor lägger många tusentals kronor på att göra sig vackra inför ett bröllop och tar gärna ett proffs till hjälp.

– Jag är inte alls säker på att en hantverksutbildning som till exempel silversmed ger lika breda möjligheter till jobb, men den får inte samma kritik, tillägger Fredrik Ericsson lite provokativt.

Tidigare dyrt att bli stylist

Man ska heller inte glömma att liknande utbildningar har erbjudits länge, men då av privata aktörer som har tagit rundligt betalt för sina kurser. Tack vare gymnasieskolans hantverksprogram kan vem som helst få tillgång till kunskaper som tidigare var förbehållet dem som kunde betala hundratusentals kronor.

Men visst har gymnasieskolans stylistutbildning barnsjukdomar. En av dem är att det bara finns yrkeslärare inom den del som behandlar håruppsättningar. När det gäller många andra delmoment finns det duktiga yrkesmänniskor, men utan pedagogisk utbildning.

Fler blir behöriga

– Än så länge har vi därför en generell dispens från kravet på lärarbehörighet på det här programmet, när det gäller hantverkslärarna, säger Fredrik Ericsson. Men vi utbildar hela tiden våra egna lärare i pedagogik och många går en kompletterande utbildning till yrkeslärare på lärarhögskolan. Så den bristen kommer att försvinna med tiden.

Ett annat bekymmer är att det är svårt att få fram en branschstandard för utbildningen. Vad kräver egentligen de olika delarna av branschen att en examinerad stylist ska kunna?

– Här kan vi bara konstatera att branscherna själva inte är riktigt klara över det än. Men vi för hela tiden tiden samtal med olika branscher så det pågår ett arbete med att styra upp den frågan.