Välj program

Nyheter


12:e okt 2016 - Örebro

”Vi lärare har Sveriges viktigaste jobb”

När Ida Lundstedt tog studenten sa hon att hon aldrig skulle bli lärare. Nu är hon inne på sitt femte läsår som lärare i försäljning och marknadsföring på handels- och administrationsprogrammet på Plusgymnasiet i Örebro. Idag tycker Ida att hon har Sveriges viktigaste jobb.

– Om man vill jobba med människor och deras utveckling så är skolan den bästa arbetsplatsen som finns. Man behöver lägga ner mycket tid och energi som lärare, men det man får tillbaka är tusen gånger mer värt, säger hon.

– Och vi måste bli bättre på att prata om allt som är bra i svensk skola istället för att enbart fokusera på det negativa.

Jobbar framgångsrikt med UF

Att Ida Lundstedt till slut ändå hamnade på andra sidan katedern var lite av en slump, men idag ångrar hon inte en sekund att hon valde läraryrket. Ett av hennes signum är att hon jobbar framgångsrikt och aktivt med Ung Företagsamhet (UF) som också är en del av de kurser hon undervisar i.

– Jag brinner för företagsamhet och entreprenörskap. Och för eleverna blir UF något som är på riktigt där de tvingas lära sig att våga chansa och göra fel. Jag ger dem grunderna och fungerar som en handledare, sen får eleverna ta ett stort eget ansvar för sin process. Det är häftigt att se hur de växer när man tror på dem, inte minst som människor, säger Ida Lundstedt.

I klassrummet lägger hon mycket krut på att bygga relationer till eleverna och skapa ett ömsesidigt förtroende.

– Om man inte har en bra relation och om man inte ger varandra respekt så spelar det ingen roll vad jag står och säger eller gör på lektionerna. Det är en grundförutsättning för att lyckas med undervisningen. Både mentorskapet och klassrumsledarskapet är viktigt, säger hon.

Flexibel och lyhörd

Alla dagar har olika förutsättningar och som lärare behöver man planera sina lektioner, men samtidigt vara tillräckligt flexibel för att göra förändringar under lektionens gång, menar Ida Lundstedt.

– Jag vet vilka elever jag kommer att möta på en lektion men jag vet inte vilket humör de är på. Där måste jag vara lyhörd som lärare. Om det är glad och uppsluppen stämning kanske det inte är läge för mig att hålla en lång monolog, då kanske det är bättre att vi utnyttjar stämningen till att jobba med kreativa övningar.

– Och ibland är det tvärtom, då behöver jag göra något för att få igång klassen. Då har jag lite olika fysiska lekar som vi kör en kort stund i början av lektionen för att få upp adrenalinet. Helt enkelt för att jag lättare ska kunna nå fram med min undervisning, säger hon.

Kreativitet är en viktig ingrediens när man jobbar med UF. Hela konceptet handlar om att elever ska utveckla en idé till en färdig produkt eller tjänst. Att träna kreativitet är därför viktigt, berättar Ida Lundstedt.

– Den första månaden i årskurs 2, då vi framför allt jobbat med UF, handlar i stor utsträckning om att komma på idéer. Det finns olika metoder för detta och jag använder en hel del material och verktyg som jag fått på UF-konferenser. Ett exempel kan vara att man ska spåna efter nya användningsområden för befintliga produkter, vad kan man göra med en tegelsten mer än att bygga hus? Att säga ”nej, det är ingen bra idé” finns inte i klassen. Allt har potential. Självklart har vissa lättare än andra att komma på idéer, då är det en fördel att jobba i grupp där eleverna kan hjälpa varandra, säger hon.

Viktigt med förebilder

I klassrummet försöker Ida Lundstedt att vara en förebild för sina elever, på samma sätt som hon själv har en tydlig lärarförebild från sin gymnasietid.

– Jag hade en lärare som var en otroligt jordnära människa. Han såg varje elev och tog verkligen tillvara på tiden tillsammans med oss. Om klassen kom in på ett sidospår som ruckade på hans planering så lät han diskussionen fortsätta om den var viktig. Han undervisade inte i mina favoritämnen, men hans lektioner var ändå de jag tyckte bäst om. Vi träffas än idag, eftersom han jobbar på grannskolan, berättar Ida Lundstedt.

– När vi ses säger han alltid ”jag trodde aldrig att du skulle bli lärare”. Det trodde ju inte jag heller där och då, men att jag står här idag är mycket hans förtjänst. Jag hoppas kunna vara en liknande förebild för mina elever.

 

Det här är den tredje artikeln i Artikeln #iKlassrummet som du kan läsa mer om på Academedias sida.

7:e juli 2016 - Malmö

In i verkligheten på Samhällsvetenskapsprogrammet

Inom Samhällsprogrammet på Plusgymnasiet i Malmö letar lärare hela tiden efter nya vägar till en engagerande undervisning. Därför genomsyras inriktningarna Samhällsvetenskap och Beteendevetenskap av ett praktiskt lärande där eleverna ofta lämnar klassrummets fyra väggar för att känna på verkligheten runtomkring dem.

— Även fast det är ett teoretiskt program så försöker vi väva in de praktiska inslagen så ofta vi kan, just för att eleverna ska få så stor variation som möjligt i sitt lärande, säger Nina Andersson, lärare på Samhälsvetenskapsprogrammet.

Hennes kollega Andreas Klaar berättar att det inte minst visade sig under hösten då många människor på flykt kom till Malmö. Det fick eleverna att själva engagera sig i en insamling och lärare kunde samtidigt koppla det till undervisningen.

— En av samhällsklasserna startade en insamling på eget initiativ. De åkte runt i stan och var på Malmö central och delade ut mat och förnödenheter. Samtidigt jobbade vi med temat ”På flykt” inom undervisningen, säger Andreas som är lärare i bland annat samhällskunskap och historia.

— Vi hade även en debatt i aulan med en representant från varje parti som sitter i kommunfullmäktige om situationen och vad som behövde göras. Det var väldigt uppskattat bland eleverna, fortsätter Andreas.

På samhällsinriktningen jobbar de med ämnesöverskridande samarbeten. Bland annat när de två kurserna internationella relationer och samhälle slogs ihop för treorna jobbade eleverna med att analysera hur staden Malmö är uppbyggd.

— För att det ska bli så intresseväckande som möjligt så tittade vi bland annat på mänskliga rättigheter i olika aktuella konflikter i världen men de har också undersökt staden Malmö och tittat på stadsplanering och segregation, säger Anna.

För beteendevetarna är det ett annat fokus. De fördjupar sig istället i kurser som sociologi, kriminologi och kommunikation.

— Inom kriminologin kan de använda teorier till sitt gymnasiearbete i trean för att förklara ett samhällsproblem, berättar Anna.

Samhällsprogrammet har också ett samarbete med Lunds universitet som yttrar sig i studiebesök och föreläsningar så eleverna får se vad de kan göra i framtiden.

— Det är viktigt att rikta kontakt mot högskola och universitet. Sanimir Resic som är docent i europastudier i Lund har varit här och föreläst och vi har även varit på studiebesök hos honom, berättar Anna.

2:e juli 2016 - Kristianstad

Upplev ditt drömjobb under praktiken

Tack vare ett brett kontaktnät och ett målmedvetet arbete kan Plusgymnasiet i Kristianstad skräddarsy praktikplatser åt yrkesprogrammens elever. Varje vecka är 150 elever ute och får kunskap och erfarenheter på arbetsförlagt lärande som i slutändan ofta leder till ett arbete.

— Oftast får de helg- eller sommarjobb men vi har också elever där praktikplatsen har övergått till en fast anställning efter studenten, säger Morgan Jacobsson som är praktiksamordnare.

De som har arbetsförlagt lärande, APL, är elever som går på skolans fyra yrkesprogram. En dag i veckan är elever från årskurs 2 och 3 ute på sin praktikplats. Sammanlagt blir det 15 veckor under deras gymnasietid.

Men för att hitta rätt i den första kontakten med arbetslivet börjar allt med undervisning av praktiksamordnare Morgan Johansson i delkursen arbetsmarknadskunskap.

— Jag försöker få dem att förstå vikten av att erövra ett arbete eller praktik. Vi skriver CV, personliga brev och har även miniintervjuer. Bara det skänker trygghet när de sen ska söka sin praktikplats, berättar han.

Med hjälp av undervisningen och personliga intervjuer lär Morgan känna samtliga elever för att sen skräddarsy praktikplatser efter yrkesprogram och deras intressen.

— Är det elever som behöver extra stöd i mötet med handledare på en praktikplats så har jag möjligheten att följa med dem ut. Efteråt återkopplar jag till butikschefen och vi kommer överens om ett startdatum.

När de sen börjar dokumenteras och utvärderas elevernas prestationer för att de ska få ut så mycket som möjligt av praktiken och nå nya mål. Deras upplevelser sammankopplas också med undervisningen på skolan oavsett yrkesprogram.

— Det kan vara elever från Handelsprogrammet som är på olika butiker och kan jämföra skyltning på lektioner. På så sätt blir det alltid en levande praktik både i skolan och arbetsplatsen.

Praktiken är tidsbestämd på en termin i taget och därför finns möjligheten att byta arbetsplats för de som vill testa på något nytt. Det är möjligt tack vare ett målmedvetet arbete på Plusgymnasiet där de jobbat under flera års tid med att bygga upp ett stort kontaktnät.

— Under sex år har vi byggt upp ett nätverk runtom i Skåne med kontakter i Kristianstad, Hässleholm, Lund och Malmö. Vi jobbar hela tiden på att hålla praktikplatser och samarbeten levande med ett ömsesidigt förtroende

30:e juni 2016 - Skövde

Direkt ut i arbetslivet med utbildningen Resor, Hotell & Konferens

Ibland kan det vara svårt att hitta ett jobb eller att bestämma vad man ska läsa vidare till efter gymnasiet. Men elever på Hotell- och turismprogrammet på Plusgymnasiet i Skövde behöver inte fundera särskilt länge. Redan under utbildningen har de flesta i klassen som tar studenten fått jobb inom hotellbranschen.

— Du hör ofta att det är svårt för ungdomar att få sysselsättning och då är det skönt att du i princip är garanterad jobb när du är klar. Det känns väldigt tryggt för så är det inte för alla, säger Alicia Sjögren som snart tar studenten.

Hon får medhåll av klasskompisen Axel Alfredsson som också ska börja jobba efter att han slutat gymnasiet.

— Det är ett riktigt bra betyg på utbildningen för de flesta har fått sina jobberbjudanden när de har varit ute på praktik, säger han.

Senast gången de praktiserade var Axel på ett hotell i Stockholm och Alicia i Umeå och hjälpte till på en festival.

— Det var utmanande att jobba med event och jag lärde mig väldigt mycket. Efteråt kände jag att just arrangera eller eventplanera är något som jag kan tänka mig att göra i framtiden.

Sammanlagt är de ute minst 15 veckor under utbildningstiden. Där emellan lär sig eleverna om branschen för hotell, konferens, turism och resor i undervisningen på skolan.

Varje år visar också avgångsklassen på Resor, Hotell & Konferens sina färdigheter när de anordnar skolans återkommande PG Awards. På galan delas bland annat priser ut till elever som har utmärkt sig lite extra under läsåret. För att det ska bli en riktig feststämning står Alicia och de andra för musik, dekoration och bokning av musik där allt ska rymmas inom en budget.

— Det var kul att få ett kvitto på våra kunskaper att vi kunde genomföra ett sånt stort evenemang efter tre år på utbildningen, säger Alicia.

Snart ska båda av dem sätta igång och jobba på riktigt. Axel i Skövde och Alicia på ett hotell i Göteborg.

— Först blir det jobb men sen har jag tittat på utlandsstudier inom turism. Jag skulle också vilja jobba som reseledare, säger Axel.

— Vi har fått en är väldigt bra utbildning där du lär dig väldigt mycket och det är inte så läskigt som en del tror att komma ut och jobba. Jag har framför allt lärt mig mycket under praktikperioderna då jag har träffat så mycket olika människor, säger Alicia.

Plusgymnasiet Skövde

22:e juni 2016 - Malmö

Få helheten inom styling

Hantverksprogrammet med inriktning Stylist på Plusgymnasiet i Malmö ger elever en stabil grund inför ett framtida yrkesliv. Efter tre år på den kreativa utbildningen blir de proffsiga stylister som i mötet med kunder kan styla hår, hitta de rätta kläderna och lägga makeup.

— När de möter kunder som är osäkra ska de kunna ta dem i handen och berätta hur de ska gå till väga för att nå målet. Därför jobbar vi mycket med att eleverna ska bli självständiga och tänka kreativt, säger Weronica Gustafsson som är stylistlärare på hantverksprogrammet.

För att börja på utbildningen krävs inga förkunskaper. Men gärna ett kreativt intresse som är bra att ha när de praktiska och teoretiska kunskaperna byggs upp och mycket tid spenderas i skolans studio.

— I ettan börjar vi med grunderna och går igenom allt som krävs för att kunna utföra ett arbete som stylist. Det gäller också kläder med färg- och stilanalys och hur du bäst klär en kund med olika stilar och snitt, berättar Weronica.

På utbildningen lär sig stylisteleverna också alla tekniker som används när de sen formar ett ansikte med make-up. Ebba Larsson är i slutet av sitt andra läsår och känner sig redan nu väl förberedd för att gå ut i ett yrkesliv och då framför allt inom makeup som hon ha fastnat för.

— Utbildningen är en bra start för att kunna jobba med det i framtiden. Jag vill fortsätta efter gymnasiet och vidareutbilda mig till hårfrisör och kombinera det med arbete som makeupartist på en salong, berättar Ebba.

Hennes klasskamrat Jennifer Bonilla Luengo gillar också makeupkurserna som har gjort henne mer noggrann och säker. Men samtidigt tycker hon teorin har varit viktig för att kunna pricka in en tidsenlig styling.

— Vi har också lärt oss mycket modehistoria för att kunna sätta det i ett sammanhang. Utbildningen passar mig perfekt eftersom jag ville göra något praktiskt och inte bara sitta ner och plugga, berättar Jennifer.

Utbildningen ger ett certifikat och diplom för klädstyling, makeup och hår men de som önskar läsa vidare på universitet kan välja till ett högskoleförberedande paket inom ramen för programmet..

— Oavsett vilken väg eleverna tar så får de en väldigt bra utbildning, säger deras lärare Weronica.