Så funkar gymnasievalet!

Allt du behöver veta om gymnasievalet samlat på ett ställe

Don't panic

Gymnasievalet väcker ofta många funderingar. Det är inte bara val av en utbildning utan också ofta en ny skola, en ny miljö, nya klasskamrater och nya lärare. Enkelt kan en säga att det inte bara är ett val utan många små val som du behöver fundera kring. Därför är det viktigt att tänka på att det är dig det ska kännas rätt för. Det är din gymnasietid. Det är ditt val.

Vi har samlat ihop en massa nyttig information som hjälper dig i ditt val.

Lycka till i ditt gymnasieval!

Att välja program

Kolla upp programmen, skolorna och inriktningarna så att du vet att det du söker verkligen är det du vill läsa och på de skola du vill gå på. Snöa inte in på en skola, ett program, en inriktning, sök många alternativ, men ranka dem klokt.

Var modig och välj utanför lådan.

Vilket program ska jag välja?

Luften surrar av vänners planer, föräldrars åsikter och dina egna idéer. Ibland kan det du vill krocka med det man man känner att man måste. Man ska gå ett visst sorts program, man ska göra som omgivningen förväntar sig.

Om du väljer utifrån vad andra förväntar sig, snare än vad du själv vill, är risken är att du har tråkigt tre år eller rent utav hoppar av och får börja om från början på något annat program. Det enklaste sättet att undvika det är att du låter din lust, och inte andras förväntningar styra. Lista de ämnen du läst hittills och ranka dem utifrån vad du tycker bäst om och vad du är bra på.

Vilken typ av program kan du söka?

Det finns två sorters nationella gymnasieprogram, var och ett med sina fördelar och alla är lika mycket värda.

Yrkesförberedande program
I dag finns det 12 yrkesförberedande program där du kan utbilda dig till allt från juvelfattare till processoperatör. Under dina tre år får du grunderna till ett yrke och ibland få möjligheten att se och prova på andra.

Däremot får du inte automatiskt grundläggande högskolebehörighet, men alla skolor har skyldighet erbjuda dig de kurserna. En del skolor har dem som programfördjupningar i andra fall kan du kombinera ditt individuella val med en utökad studieplan.

Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet

Högskoleförberedande program
Ekonomi-, humanistiska-, estetiska-, naturvetenskaps-, samhällsvetenskaps- och teknikprogrammen är teoretiska program som alla ger dig grundläggande högskolebehörighet.

Har du siktet inställt på en utbildning med särskild behörighet efter gymnasiet ska du prata med din studievägledare. Det är inte omöjligt att skolan kan ordna kurserna inom ramen för programfördjupning och det individuella valet.

Vilka ämnen behöver jag för att söka in..?

Programmen har olika krav beroende på vilken inriktning de har. Det är inga konstigheter, men kan ändå vara bra att få en överblick.

Nationella program – oavsett inriktning
För att gå ett nationellt program måste du ha godkänt i; svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Det är grunden som du bygger vidare på genom ett antal ämnen beroende på vilket program du väljer.

Yrkesprogrammen
På yrkesprogrammen behöver du ytterligare fem godkända ämnen, det vill säga åtta allt som allt. Det finns inga krav på vilka dessa fem ämnen är.

Högskoleförberedande program
Söker du till ett högskoleförberedande program ska du ha godkänt i nio ämnen utöver basen, totalt tolv ämnen. Några av dessa är obligatoriska, vilka beror på programmet.

På ekonomi-, humanistisk- och samhällsvetenskapsprogrammen är det geografi, historia, samhälls- och religionskunskap som är du måste ha som lägst E.

För det estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Här är det dock vanligt att det även förekommer färdighetsprov.

Naturvetenskaps- och teknikprogrammen kräver E och uppåt i biologi, fysik och kemi.
Estetiska programmet har inga krav på vilka nio ämnen som ska vara godkända, men där kan det å andra sidan finnas antagningsprov.

Vilken skola ska jag välja?

Om skolor vore kändisar skulle korridorerna vara packade med paparazzis. Det är få saker det går så mycket rykten om som skolor. Dåligt rykte kan stänga en skola trots att de som faktiskt går där trivs, och ett bra rykte kan täcka upp för stora brister. Att den skola du ska välja måste ha något av de programmen du är intresserad av är självklart. Men hur ska en tänka med allt annat?

skolverket finns statistik som ger en överblick över skolor i siffror. Det viktiga är att du hittar din skola, en där du gillar stämningen, får bra kontakt med lärarna och du känner dig trygg.Det bästa sättet att få reda på hur en skola är egentligen, är att besöka den IRL på Öppet Hus eller genom prova-på-dagar.

Inför Öppet Hus

Snudd på alla skolor i Sverige har öppet hus, en kväll, när alla är inbjudna för att se och känna av hur det är att gå där. Ta reda på när det är och gå till många skolor. Inte bara de du redan är sugen på, ta dig tid att gå till de du inte vet något om, eller ännu hellre de som du inte vill gå till.

Skriv ihop en lista på 5 – 10 frågor som är viktiga för dig. Klassens storlek, antimobbingplaner, vegoluncher eller läxhjälp. Du vet vilka frågor som gäller för dig. Ta med dig listan på varenda öppet hus du går på,  ställ frågorna och jämför svaren.

Ta gärna med dig föräldrar, du behöver inte gå tillsammans med dem, och kompisar. Tillsammans skapar ni en helhetsbild som gör det lättare att välja. Mest av allt, var nyfiken och våga fråga. Alla du möter kommer vilja samma sak, att du får den utbildning i den miljö som passar dig bäst.

Att prova på skolan ”på riktigt”

Prova-på-dag
När du känner att allt börjar falla på plats, program, skola, betyg, är det dags att gå på en Prova-på-dag. De flesta skolor har speciella dagar då blivande elever får komma och se hur det är, hänga i Caféet, vara med på lektioner och få en känsla för skolan i sin helhet.

Det är vanligt att skolan har elevambassadörer som följer provapåare under dagen, svarar på deras frågor och ser till att du känner dig hemma. På så sätt slipper du göra bort dig när du inte hittar, plus att du känner någon på skolan redan när du börjar. Eller har någon att hälsa på i alla fall.
Kontakta skolorna direkt på mail eller telefon om du är nyfiken på för mer information och datum.

Skuggning
På Många skolor har du chansen att skugga en elev på det program du vill gå under en dag. Tillskillnad från Prova-på-dagar får du följa med under en helt vanlig dag sitta med i klassrummet och få en känsla på undervisningsnivån (och skolmaten).
Kontakta skolorna du är nyfiken på för mer information och datum

Så funkar gymnasievalet

Idag ansöker du till gymnasiet på nätet i nästan hela Sverige. Under nian får du information om hur antagningen går till i din kommun. Har du några frågor eller om det inte är digitalt där du bor är det enklast att prata med skolans SYV.Hemligheten är att vara noggrann. Se till att du verkligen har koll på datumen, det skiljer sig mellan kommuner och mellan skolor. Surt om du inte får gå där du vill för att du var sen med din ansökan.

Det preliminära valet

Den preliminära ansökningsperioden i Sverige sträcker sig från mitten av december till mitten av februari, din SYV vet vilka datum som gäller för dig. Under april får de flesta sitt preliminära antagningsbesked. Det betyder inte att det verkligen blir där du börjar till hösten, första antagningen är mer som en provomgång.

Det slutgiltiga valet

Det är dags att göra det slutgiltiga valet, rangordna de program och skolor där du helst vill vara de kommande åren.  Perioden för den slutliga ansökningsperioden är ungefär mitten av april till mitten av maj. Antagningen baseras på dina slutbetyg från årskurs 9.

Det slutgiltiga beskedet

Du får det slutgiltiga antagningsbeskedet i slutet av juni-mitten av juli.

Om du blir reserv

Kommer du inte in på den skola eller det program som du vill finns det fortfarande en möjlighet genom att du får en reservplats.

Väljer du att stå kvar som reserv placeras du automatiskt in på den utbildning som du rankat högre om det blir en plats ledig. Reservantagningen är öppen juli till september och när den sedan är stängd kan du vända dig direkt till rektorn för den skola som du vill gå på. Hen avgör då om det finns plats för fler elever.

Hur söker man in?

Först av allt: Allt över E är godkänt. Det innebär att har du E i alla ämnen är du kvalificerad att gå alla program, bortsett från de som har antagningsprov. Det är hur många som söker i förhållande till antal platser som finns på skolan som avgör antagningspoängen. Ju fler sökande desto högre antagningspoäng.

Vad är ett betygspoäng?

Idag har vi ett betygssystem baserat på bokstäver där varje bokstav motsvarar ett antal poäng.

A =  20 poäng
B = 17,5 poäng
C = 15 poäng
D = 12,5 poäng
E = 10 poäng
F = 0 poäng

Vad är meritvärde?

Meritvärdet får du när du adderar ihop summan av dina 16 bästa betyg (17 om du läser moderna språk) som mest kan du ha 320 som meritvärde (340 om du läser moderna språk). Ju populärare skolan och programmet är desto högre blir meritvärdet, Eftersom fler elever söker till de platser som skolan har.

Hur vet jag vad det är för intagningspoäng?

Meritvärdet kan skilja sig mycket från år till år. Dels beroende på hur många klasser som startar och dels hur många som söker till programmet. För att skaffa sig ett hum om vad intagningspoängen för ett visst program är på en viss skola kan du kola in förra årets antagningspoäng. På gymnasieum.se kan du se både högsta och lägsta antagningspoäng samt medianen, dvs det meritvärde ligger exakt i mitten med lika många meritvärden ovan som under sig.

Poängplaner PÅ GYMNASIET

Alla nationella gymnasieprogram består av 6 delar, hur mycket du läser i varje del skiljer sig mellan programmen. Alla som går på gymnasiet läser engelska, historia, idrott och hälsa, svenska/svenska som andraspråk, matematik, natur-, religion- och samhällskunskap. Dessa kallas Gymnasiegemensamma ämnen. Det som skiljer programmen åt är hur många kurser du läser I vissa ämnen. Utöver dessa läser man…

Programgemensamma ämnen

Det är under de här kursernaditt program får sin karaktär. Här läser du ämnena som är unika för programmet och gemensamma för alla som går där. Er bottenplatta helt enkelt.

Inriktning

Inriktningarna ger dig chansen att lära dig mer av de delar av programmet som du gillar. De finns på alla program, förutom på vård- och omsorg, det är skolverket som bestämmer vilka kurser som ingår.

Programfördjupning

Det är här det hettar till, programfördjupningarna bestäms av de enskilda skolorna. Väljer du rätt här kan du få ett försprång inför nästa steg. Det kan röra sig om att samla meritpoäng så att det blir lättare att komma in på universitetet eller att du får kompetenser som gör dig intressantare för arbetsgivare när du söker jobb.

Individuellt val

De här 200 poängen disponerar du helt fritt bland de kurser som skolan erbjuder. Du kan vara taktisk och passa på att samla meritpoäng eller låter lusten styra och utveckla dig inom ett ämne långt utanför ditt program.

Går du på ett yrkesförberedande program har du rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet inom ramen för det individuella valet. Dessutom måste skolan alltid kunna erbjuda minst en estetisk kurs och en i idrott och hälsa oavsett om du läser högskole- eller yrkesförberedande program.

Gymnasiearbete

Gymnasiearbetet ger dig chansen att visa vad du lärt dig under dina år. Här syns det att du är redo att ta nästa steg oavsett om det handlar om att plugga vidare (de högskoleförberedande) eller ge dig ut och jobba (de yrkesförberedande).

På de högskoleförberedande programmen måste ditt gymnasiearbete ha minst betyget E för att du ska få ut ditt examensbevis.

Vilka kurser ger meritpoäng?

Det är värt att kolla upp om de kurser som skolan har som programfördjupning ger meritpoäng. Du kan som mest tillgodoräkna dig 2,5 meritpoäng när du söker in till högskolan. Engelska, matematik och moderna språk är de områden vars kurser kan ge meritpoäng, men bara då de inte ingår i programmet du läst.

Det handlar i slutändan om vilken högskole/universitetsutbilding du söker och inte vilket program du går. Det är områdesbehörighet för högskolestudiernas utbildingar som styr vad som räknas som meritpoäng.

Studenten

Trots att en lektionstimme kan kännas som en evighet går tre år snabbare än en kan tro.

Vad är ett gymnasieämnespoäng?

Ett poäng på gymnasiet motsvarar ungefär en timmes undervisning. Ett treårigt standardprogram innehåller 2500 timmar, det är 9 miljoner sekunder av ditt liv.

Vad är skillnaden mellan en gymnasieexamen och ett studiebevis?

När du avslutat ett gymnasieprogram har du läst minst 2500 poäng. Om minst 2250 av dem i sin tur är godkända, och i rätt ämnen för det program du gått på, har du rätt till en gymnasieexamen. Vilka ämnen som gills skiljer sig beroende på om du gått yrkesförberedande eller högskoleförberedande. Den som inte uppnår kraven får ett studiebevis som visar studieresultaten, men ger inte grundläggande behörighet. Det går inte att söka in till högskolan på studiebeviset.

Yrkesförberedande
De obligatoriska kurserna för yrkesförberedande program
Svenska 1/svenska som andraspråk 1
Engelska 5
Matematik 1
400 poäng i programgemensamma ämnen
Lägst betyget E i kursen Gymnasiearbete

Högskoleförberedande
De obligatoriska kurserna för högskoleförberedande program
Svenska/svenska som andraspråk 1, 2 och 3
Engelska 5 och 6
Matematik 1
Lägst betyget E i kursen Gymnasiearbete

Vad händer efter studenten då?

Livet slutar inte med studenten, det finns till och med många som säger att det börjar när du kliver av flaket. Du kommer ha oändligt med möjligheter och vi önskar dig all lycka på färden.

Högskola och universitet

För att kunna examinera, det vill säga, betygsätta, måste skolan ha examenstillstånd hos Universitetsämbetet. Universitetsämbetet bedömer skolans kapacitet och godkänner den antingen som universitet eller som högskola. Universitet har rätt att utfärda examina på alla forskarutbildningar medan högskolor måste ansöka om examenstillstånd för varje enskild forskarutbildning.

För dig på grundnivå kanske det inte betyder så mycket. Generellt anses universitet vara resursstarkare och de flesta har forskare som lärare på grundnivån. Å andra sidan kan högskolor vara mycket mer specialiserade och ha spjutspetsforskning i just de ämnen du vill läsa.Det bästa är att googla, hälsa på och känna efter istället för att göra som alla säger att man ”ska”.

Varje veckas studier på högskolan ger 1,5 högskolepoäng. En termin har 20 veckor och ger 30 högskolepoäng.

Utlandsstudier

Mode på S:t Martins, politik på Sorbonne, amerikanska studier på Humboldt och mandarin i Shanghai, det finns hur mycket som helst att plugga och nästan lika många varianter. Det svåra är att våga välja och, om du känner att det inte funkar, modet att välja om.

Har du siktet inställt på utlandsstudier redan från början är IB-programmet den rakaste vägen. Med en IB-examen landar du dessutom i en egen sökkvot när du söker högskola här i Sverige också. I andra fall kan du behöva komplettera. Googla och prata med din SYV, tillsammans kommer ni hitta olika alternativ.

Yrkescertifiering

Branschprov, yrkesbevis, gesällprov – många yrkesförberedande utbildningar ger dig chansen att bli certifierad när du jobbat ett par år. Ett certifieringsprov brukar hålla på ett par dagar och innehålla både teori och praktik. Examinatorerna kommer från både fack- och arbetsgivarsidan och de vill att du ska klara det.

En certifiering ger dig i princip automatisk löneförhöjning i de flesta branscher och det blir enklare att söka jobb. Viktigast av allt, du kommer veta att du har dina kollegors och arbetsgivares respekt.

Komvux

Den framtid du drömmer om idag kanske känns som kall gröt om ett par år. Då är det härligt att veta att Komvux finns där. På Komvux kan du plugga så att det fungerar med resten av ditt liv. Det finns kurser på distans, på hel-och deltid, det finns kurser som ger dig helt nya yrken och kurser som du kan komplettera upp framförallt dina betyg från de gymnasiegemensamma ämnena, men även andra kurser.

Den stora skillnaden från gymnasiet är att du har ett mycket större ansvar för studierna. Det är det som är det vuxna i Komvux, ingen kommer pusha dig att lämna in i tid, läsa dina läxor eller tjata. Det är du som bygger din framtid.

Yrkeshögskola

På yrkeshögskolorna jobbar arbetslivet och skolan tillsammans. Målet är att utbilda i de yrken som det är svårt att få tag på folk till. Arbetsgivarna finns med i hela processen, de sitter i ledningsgruppen, skickar föreläsare och tar emot praktikanter, bland annat. Det ökar dina chanser att få jobb och ger ett bra kontaktnät inför framtiden.

Utbildningarna klassificeras som eftergymnasiala och är studiemedelsberättigade. Längden varierar mellan ett och tre år, med något undantag, och leder till antingen en yrkeshögskoleexamen eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen.

Det livslånga lärandet

Du kommer fortsätta att utvecklas precis som samhället, tekniken och miljön. Det är det som är grundbulten i det livslånga lärandet. Många gånger kommer det hända i vardagen, du får nya program till jobbdatorn och vips har du koll på 3D-printern. En annan gång tar du en kurs i spanska för att du vill åka till Argentina och plötsligt har du 30 poäng i ett modernt språk.

Så länge du är nyfiken kommer du lära och utvecklas, vad vi vill hjälpa dig med är att hitta vägarna till kunskapen.

Lycka till!